mellan vakna & somna

Nu är det inte många timmar kvar på det här året och traditionsenligt i den här bloggen är det därför dags att se tillbaka på året som gått.

 

Det är alltid lite förvånande såhär års att det faktiskt har gått ett helt år. Till. Och allt som har hunnits med. Jösses. Det här är mitt 2012:

 

Januari
Firade in det nya året med vännerna i skogen. Stod i en beckmörk skog och tittade på fyrverkerierna som lyste upp himlen. Under de första dagarna på 2012 började vi också så smått med renoveringen av huset som vi då ännu inte ägde (bra när det är familjen som säljer). Mest blev det renovering i form av utrensning, kofotande och tömning av minst fyra ton pryttlar - i två rum.

 

   

 

Så blev det den 13 januari. En stor dag. På morgonkvisten kom världens finaste lilla Tuva till världen. Det var lite "här kommer alla känslorna på en och samma gång" den dagen. Minst sagt.

 

  

 

Resten av januari gick mest i diverse hus- och renoveringstankar. Inspiration letades, fina skåp hittades och vi upptäckte dessutom att vårt hus var byggt redan 1880.

 

Februari
Inledde månaden med att, förutom att fundera över husrenovering, även kick-offa lite med världens bästa förening. Helgerna i februari spenderades mestadels i huset. Skaffade oss en mindre cirkusmanege en lördagskväll när vi rev ner innertaket i blivande sovrummet, hade möte med diverse hantverkare och valde bland alla möjliga och omöjliga val som ska göras när man renoverar hus.

 

    

 

Fick även nöjet att ta med lilla Tuvan på en morgonpromenad medan föräldrarna åt frukost i lugn och ro, råkade köpa en ny säng, lärde oss att regla upp väggar och så kom ett bedårande sött litet kusinbarn till världen. I mitten av månaden blev vi även husägare på pappret - helt fantastiskt overklig känsla.

 

Avslutade månaden med diverse flyttförberedelser. Bland annat ett misslyckat försök att säga upp bredbandet, krasch av ett antal Orreforsglas som skulle ner i en flyttlåda och inte landa på golvet och så lite shopping till huset förstås.

 

  

 

Fick ett mindre renoveringsbryt efter att ha rivit ut både badrum och kök och börjat känna att det här projektet liksom bara växte, och växte, och växte. Men vi kom igen, tog hjälp av lite snickare och gick vidare i livet. Laddade inför att bo i hus genom att köpa en grill, jobbade en del kvällar, föreningsjobbade en del andra kvällar och grejade med huset övrig ledig tid.

 

    

 

När man ser tillbaka på mars månad så är det ju nästan sjukt att vi ens överlevde. Intensivt känns nästan som en underdrift.

 

Fick ovärderlig hjälp av våra familjer med renoveringen och framåt slutet av månaden fanns det till och med tapeter uppsatta i det blivande sovrummet.

 

    

 

Frustrationen över det växande projektet blev hyfsat oregelbundet regelbunden. Den poppade upp lite när man minst anade det. Fast visst, när vi inte kunde få bort den himla plastmattan i groventrén så var det ju rätt så väntat att frustrationen skulle komma som ett brev på posten.

 

    

 

Hann med lite födelsekalas för den 6-årige systersonen också innan vi vid månadens slut packade flyttlasset ännu en gång och lämnade den knäppa lägenheten på Björkholmen.

 

    

 

Inflyttade i vårt hus och renoveringslivet fortsatte. Firade påsk med att bland annat sätta vävtapet i groventren och rensa spån från vinden.

 

    

 

Hann förstås även med att fira Mallanbrallan som slog till på att fylla 30 år.

 

 

Utan vare sig vatten eller toa eller något annat som kan kännas nödvändigt sov vi också äntligen vår första natt i huset. Camperade numera bara deltid hemma hos svärföräldrarna.

 

  

 

Valde vårtrumsmatta till badrummet, köpte golv till kök och vips så var både våtrumsmatta och köksgolv på plats. Ja, april kan i stort sett sägas vara lika med renovering. Varje ledig stund renoverades det på. Men jag hann också med att få beskedet från Bingolotto att de tänkte betala ut min vinst från lotten som försvunnit, vilken grej.

 

Maj var en stor månad för renoveringen. Plötsligt kom vatten, visserligen inte drickbart - men ändå, ur kranen, el fanns i köket och det började mer och mer likna ett hem det här. Även toaletten kunde komma på plats och vips så kunde lite tid läggas på att till exempel rensa lite i sopberget utanför. Två bilar med släp styrde kosan mot Bubbetorp och berget minskade så sakteliga.

 

      

 

    

 

Åkte till Skåne i mitten av månaden för att vara med om sambons brors bröllop. Himla fint och tårfyllt, som alltid.

 

    

 

Hann med att bli ett år äldre, vara vid sjön på fisketävling i ösregn och snålblåst. Åkte till Ikea och fyllde bilen, tog bilder på världens bästa tuvabebis och började träna med jobbet. Hängde med fina vänner, provkörde mammas cabbe och byggde ihop garderober för att slippa leva i flyttlådor.

 

      

 

En sovrumsdörr kom på plats, vi bakade kakor i massor till rallylördag på idrottsplatsen och baxade ner ett stooort brunt skåp till köket som fick förvandlas till ett vitt fint skåp.

 

    

 

Njöt av solens första värmande strålar, ordnade EM på IP med spektakulärt snygg kaka till kaffet, hejade på Biggest Loser Spjutsbygd-gänget och fortsatte den där träningen med jobbet. Tidiga mornar och svettiga pannor.

 

      

 

Firade den 12-åriga systerdottern, firade midsommar och firade även att mössen några veckor senare skulle få det lite tuffare när våra små kisebebisar flyttade in. Gjorde beeptest, och överlevde, och pimpade altanen med dynor och växter.

 

        

Fick de första bilderna på världens sötaste kisar, provade oss igenom hela musfällesortimentet och firade in sommaren med traditionsenlig sommarfest hos vännerna. 

 

      

 

Vi passade på att värdera huset och blev minst sagt glatt överraskade.Vi röjde i trädgården, njöt av att bo på landet och hade nedräkning till semestern. Första semesterveckan kom och då styrdes kosan mot Västervik tillsammans med ett gäng fina vänner. 

 

    

 

Farmorn fyllde 91, bilen fick punktering på två däck samtidigt och när juli blev till augusti var det äntligen dags att hämta hem Morris och Maja.

 

 

Kisebebisarna hämtades hem och var precis så söta och busiga som små kisebebisar är. 

 

Ungefär en vecka in i månaden fick den lilla farmorn så somna in för gott. Oändligt saknad förstås, men på något vis ändå en lättnad att hon inte behövde kämpa mot alla sjukdomar mer. Och att hon fick träffa farfar igen, förstås.

 

 

Under semestern tog vi ett renoveringsryck igen och fick ordning på golv, väggar och tak i vardagsrummet och hallen. Jag hann också med att åka på en fantastiskt rolig möhippa för bästa Ann i Malmö. Augusti var också en månad fylld med tvära kast. Begravning för farmorn och bröllop för Ann och Andreas under samma vecka.

 

    

 

Mot slutet av månaden blev vi med hemlis också. Bebishemlis. :)

 

I september hann vi både med att köpa ny bil och så debuterade jag tillsammans med Mallanbrallan som försäljare på loppis i Ronneby. En smått overklig upplevelse, men vi överlevde och fick en fin fin slant med oss hem igen. 

 

Gick på bomässa, laddade för renovering av mellanrummet och började med matkasse från Veckans middag. Himla smidigt och bra måste jag säga.

 

    

 

Kunde inte riktigt hålla den växande magen hemlig längre, så då fick det bli officiellt både lite här och där.

 

 

Renovering av mellanrum inleds. Jag pysslar dock mest med andra grejer då årets rosa fest förbereds. Magen växer och så gör även kaoset som det innebär att renovera husets centrala rum, det man måste passera vart man än ska.

 

      

 

Fick nöjet att göra en extra glucosbelastning eftersom barnmorskan tyckte att BMI, ja men det är ett bra mätvärde för att se att jag tydligen var kraftigt överviktig. Oh well. Överlevde sockerchocken och klarade testet.

 

 

Hade lite svajiga hormoner, utan överdrift, fikade med fina vänner, sydde gardiner till vardagsrummet och blev med hål i golvet i mellanrummet. Magen fortsatte växa och mot slutet av månaden firade jag och min kärlek två fina år tillsammans.

 

Innan oktober blev till november slapp vi jordgolv inomhus, tack vare våra fina pappor, och kunde plötsligt röra oss normalt genom huset igen.

 

  

 

Hade myshelg med sötaste lilla yrvädret Tuva, firade en mamma som fyllde år och hittade uråldriga tapeter bakom 14 lager andra tapeter när renoveringen av mellanrummet fortsatte.

 

  

 

Firade lilla systerdottern, kikade på magen som växte och fick i slutet av månaden äntligen kika in i magen också. Ultraljudet var verkligen en fantastisk upplevelse. Äntligen fick vi se att det faktiskt bor någon därinne.

 

    

 

Åkte på en alldeles strålande bra skåneutflykt med Mallanbrallan. Shoppade loss på Emporia (gräddbullar), åt god middag och somnade tidigt på hotellet. 

 

 

Ryggontet gjorde entré och det började sannerligen ta sig på renoveringsfronten. Balkar slipades, gips på plats på väggarna och ny råspont i taket.

 

    

 

Kisarna fick göra sitt premiärbesök hos veterinären och kom kastrerade, vaccinerade och öronmärkta därifrån. November var också en hektisk månad med diverse förberedelser inför föreningens slutspurt med fest och möte.

 

Äntligen vinterns bästa månad här. Snön föll och föll och föll. Vinterlandet utanför fönstret var magiskt vackert. Magen och jag firade halvvägs tillsammans och föreningen firade av ännu ett år tillsammans. 

 

    

 

Var toknervös inför föreningens årsmöte som jag skulle hålla i. Men med pratmanus och ett hejdundrans tempo så gick det som smort. Jag blev omvald ännu ett år som ordförande för världens bästa grön-vita förening.

 

Det var inte bara snön som föll ute utan även temperaturen. Både inomhus och utomhus. Flera minus ute och inte jättemånga plus inne. Men så plötsligt rasslade det till och lagom till lucia hade vi både en kamin och en luft-luft på plats.

 

 

Var på mumsigt och mysigt julbord i Kristianopel med vännerna. Letade granar till både inomhus och utomhus. Renoverade klart mellanrummet. Och så kom till slut den mysiga julen. Ledigt i mellandagarna var helt klart behövligt. Lilljuleafton firades i väst med familjen och så blev det lite nya traditioner på Sjölycke på själva julafton.

 

    

 

Nu är det årets sista dag och det har verkligen varit ett händelserikt år. Dessutom vet ju både jag och Bullen att 2013 inte kommer vara sämre direkt.

 

Gott nytt år på er alla!

 

 

Tänka sig. Julen är nära nu. Väldigt nära.

Från och med ungefär nu och till och med den 2 januari ska jag vara ledig. Jag siktar på massa lugn och ro, äta gotte, läsa bok och göra någon utflykt. Det vanliga helt enkelt. Och det ska bli så skönt. Ledigheten är otroligt efterlängtad och välbehövlig.

 

Det kan vara så att det även blir lite ledigt från bloggen. Det är sånt man inte vet. Så för säkerhets skull vill jag passa på att önska en riktigt god jul redan nu.

 

:)

Tänka sig.

Taket är färdigmålat och igår var min kärlek årets hjälte när han slet med tapetseringen hela kvällen och halva natten. Och det blir så fiiiint.

 

Nu saknas bara lite golv och det sista på elsidan, sen är det faktiskt bara lister och småpill kvar. Vilken grej! Det känns så otroligt skönt att det närmar sig klart så det går inte riktigt att beskriva. :)

 

Via bloggen Underbaraclaras fick jag nys om en sida med helt otroligt mysiga barnkläder.

http://www.100y.se/ är min nya favorit, utan tvekan.

 

Kolla in den här pyjamasen till exempel:

 

Kan nästan önska att den fanns i vuxenstorlek också.

Ser så mysig och mjuk och varm och härlig ut.

Inte utan att man längtar lite extra efter Bullen också. :)

152 slag i minuten.

Ja idag fick vi lyssna på vårt lilla bebishjärta.

Spännande och skönt att få höra att den inneboende verkar ha det bra.

 

Igår blev det dessutom lite fart på rörelserna där inne. Så pass att jag till och med kunde se buffet utifrån. Märklig och mysig känsla. Och lite äntligen också. :)

Vilken julig måndag jag skaffade mig.

Jullunch med jobbet på dagen och sedan var man ju sådär mätt som man lätt blir av julmat. Matkoma hela eftermiddagen helt enkelt.

 

Följde upp det med att shoppa julklappar tillsammans med kärleken efter jobbet, så nu är det faktiskt inte så himla många klappar kvar. Yej!

 

Toppade juliga måndagen med julkonsert. Marinens musikkår och Linus Norda stod för underhållningen. Väldigt bra och fint och kul och svängigt.

 

Det har inte blivit så mycket bullar på jäsning i julförberedelserna än, men jag har ju en helt annan bulle på jäsning så det känns helt okej ändå. :)

 

 På söndag går vi faktiskt in i vecka 23.

 

Magen växer, sägs det. Jag har lite svårt att se det just nu, jag har väl blivit van eller blind eller nåt, men andra ser det. Så då är det väl så.

 

Vår lilla bebis ligger ju då lite extra skyddad bakom moderkaka och allt, så någon vidare action i magtrakterna känner jag sällan av. Häromkvällen mumsade vi dock på lite glass och det fick faktiskt fart på plutten där inne.

 

Jag skulle kunna nojja loss över att inte känna så mycket, men eftersom barnmorskan vid ultraljudet förbjöd mig att nojja innan vecka 23 så avvaktar jag lite till med just den biten. Nästa vecka väntar dessutom besök hos barnmorskan och då hoppas jag att det lyssnas och kollas lite så jag kan få lugna och behagliga nerver. :)

Det lackar mot jul. I en hejdundrans fart dessutom.

Ikväll står allmänt julpyssel på menyn och imorgon ska julklappar inhandlas. Julstämning, kom till mig!

 

I helgen väntar förstås lite husfix också. Taket ska målas, lite spackel ska upp på väggarna och såsmåningom är det ju dags för tapeter och golv i husets varmaste rum.

 

Jo, för igår installerades nämligen vår luft-luft också. Ljuva värme. För första gången den här vintern var det möjligt att krypa ner i sängen på kvällen utan att först dra på sig underställ och raggsockor. Kamin OCH luft-luft på samma vecka. Förstå att vi nästan kolar vippen av värmechock. Fint. :)

 

Trevlig helg!

It's like magic! Äntligen värme!

Det var nästan obeskrivligt skönt att värma sig framför brasan igår. Lite gjutjärnsrök ingick förstås också såhär inledningsvis, men det spelar liksom ingen roll. Värme - ljuvliga värme!

 

Det har aldrig varit så nära värme som nu.

Idag kommer sotaren och jag hoppas, hoppas, hoppas att han ger oss ett KÖR, så vi kan börja elda och få vaaaarmt och skönt i vårt lilla hus.

 

Imorgon kommer ju dessutom luft-luft-grunkan så sen jäklar hoppas jag det är slut på frysandet.

 

Igår hämtades också tapeter som vi beställt. Lite mönster blir det faktiskt i det här rummet. I randig form. Tror det kommer bli himla bra.

 

 

Lite färg på taket till, några gipsskivor som ska upp, golvläggning och så tapetsering. Det har sannerligen aldrig varit så nära som nu. Heja!

En semesterdag en måndag satt som en smäck. Hann med veterinärbesök, kamininstallation och lite snöskottning i lugn och ro. Det skulle blivit julpyssel också, men eftersom den första turen till stan tog sisådär två timmar fram och tillbaka så kände jag mig sådär sugen på en sådan runda till... Tur det finns fler dagar att pyssla på. :)

 

Nåja. Helgen så. I bilder:

I lördags gick vi på granjakt. Utomhusgran var vårt mål och just precis en sådan hittade vi strax bakom stallet. Himla bra med egen skog. Det enda jag är lite orolig för nu är att vi hittat den sista fina granen i skogen så att vi får ta en tanig tall som inomhusgran... :)

 

 

 

 

 

I lördags var det också födelsedag för min finaste sambo. De som hade lyckats hålla sig friska kom på kalas och fick smaka på min nya uppfinning, kladdkakstårta med hallonkesella, grädde, bär och lite krossade maränger.

 

Och så slog vi till på lite julbord på lördagskvällen också. Mumsigt och riktigt mysigt. Fantastisk miljö i Kristianopel och riktigt bra mat. Såhär såg jag och Bullen ut när det var julbordsdags:

 

 

Igår var det ju veterinärbesök för lilla Maja som skulle ta bort sina stygn. Allt såg bra ut och Maja var världens modigaste lilla kise. Och när hon kom hem blev det äntligen snöpremiär. Något tveksam till det kalla på tassarna till en början, men sen så intog hon låg position och gav sig ut på äventyr.

 

 

Vinter, julkänslor, snö som ligger vit och inte blir ful av bilar och salt.

Det finns helt klart vackra fördelar med att bo i skogen.

Helst nu när mr Allan har varit förbi och plogat vår väg. :)

 

Det hade varit fint, väldigt fint, om någon av de som förväntas leverera kamin och luft-luft-grunka till oss får tummen loss snart. Typ igår. 10 minusgrader ute, inte jättevarmt inne... skulle man kunna säga.

 

 

Men hoppet är ju som bekant det sista som överger oss. Tålamodet börjar dock tryta, så för kaminleverantören börjar det se lite kärvt ut.

 

Fick rapport om kaminleveransen nu. Tydligen har de i alla fall kaminen hemma nu, ÄNTLIGEN! Så nu skulle de bara hitta någon som kunde installera den... för det har de ju inte haft tid att leta efter innan...

De två helglediga dagarna blev nästan som varandras motsatser.

I lördags var det full fart nästan hela dagen och halva natten. Förberedelser inför föreningens årsfest hela förmiddagen. Hem och vila lite och sedan var det dags att hoppa i partystassen.

 

 

Vilken fest det blev! Mitt tal hade jag förberett helt i onödan eftersom nervositet + Bullen i magen gjorde det lite så där lagom svårt att både andas och prata. Men det viktigaste blev ju sagt i alla fall och jag tror ingen var ledsen över att det blev ett rekordkort tal. :) Maten var fantastiskt god och vår kakbuffé till kaffet gjorde succé. Bilden visar hur buffén såg ut framåt midnatt...

 

 

Efter mat och prisutdelning blev det som vanligt dans i stora lass. Jag och Bullen höll faktiskt ut ända till typ halv ett, det trodde jag aldrig, men då var kroppen så mör att hemfärd var nödvändig.

 

 

Som en motsats till lördagens röj, blev det inte många knop gjorda igår. Det var så lugnt så det nästan blev en rastlös känsla framåt kvällningen. Men det är inte fel, snarare välbehövligt. En liten aktivitet blev det dock. Nu är första saken inköpt till Bullen. Hittade en fin liten säng på braiga facebooksidan Karlskronaloppis och eftersom det visade sig att den fanns i samma by där vi bor brummade vi genom snön igår för att hämta den. Säng, madrass och spjälskydd för 400 pix. Rätt nöjd.

 

Och så är vi då inne i den här veckan som jag lite varit nervös för i ungefär ett helt år. På torsdag är det dags för årsmöte och med förra årets möte fortfarande i färskt minne så ska det bli....intressant. Förhoppningsvis blir det en lugn och stillsam tillställning. Jag vill mest bara att den ska vara över. Jag är inte speciellt nervös för själva valen, det blir säkert bra hur det än blir, jag är mer nervös för att jag är den som ska hålla i mötet. Säga rätt saker, på rätt sätt, och så där. Syrgas hitåt.

 

Det blir säkert bra, bara det är avklarat... Eller om jag bara kan få någon annan att hålla i just detta mötet. :)