Igår var det dags. Jag tog tjuren vid hornen och lämnade in en styck uppsägning. Jag har numera alltså bara ett jobb (har ju varit tjänstledig från det förra i ett halvår). Men så bra som jag trivs här och så mycket knas som verkar hända på det andra stället så var det inte direkt någon tvekan om vad jag skulle göra.
Känns hur bra som helst nu.
Igår köpte jag även tyg och andra nödvändigheter till min fina supersuparkostym. Rosa är ledordet. Kjol och cape (hur tusan stavas det?) ska tillverkas. Det kan gå precis hur som helst. Tyget är i alla fall perfekt, nu ska bara slutprodukten bli det också. Senast jag sydde ett klädesplagg var på syslöjden på högstadiet. Jag gjorde ett nattlinne som på något mystiskt vis inte ens gick att dra över huvudet när det väl var klart.
Fast jag har ju sytt om lite saker efter det och är en hejare på kuddfodral. Så jag får väl ha ett omsytt kuddfodral på mig i värsta fall. Kan bli.... snyggt.
Jag håller er uppdaterade. Och tips tages tacksamt emot.
Vilken helg jag har haft. Helt fantastisk. Susade iväg i fredags efter att ha bevittnat en krock och senare blivit påbackade - min lille ulj klarade sig utmärkt bra trots att han som backade tydligen var en idiot... =)
Brummade upp till Halmstad för några timmars bad. Härligt och roligt. Strömmar och vattenrutschbanor. Lek och skratt. Det bästa av allt var ju att 50-åringen nästan var nöjdast av oss alla.
Efter badet visste vi fortfarande inte slutdestinationen men fick order om att köra mot Göteborg. Vid matstopp i Falkenberg delades uppdraget till grabbarna ut. Hoppträning med häst. Skräcken lyste i ögonen. När detta visade sig vara ett lur var lättnaden enorm hos dem medan vi tjejer var lite besvikna - vi ville ju så gärna se dem på hästryggen.
Slutdestinationen uppenbarade sig till slut framför oss i form av en stor byggnad med ordet Gekås på. Ullared var alltså målet för resan. Vi bodde i två fin fina stugor som blev till en stor tack vare en dörr. I fredags shoppade vi outfit till födelsedagsbarnet och firade sedan som sig bör när det står 50-årskalas på schemat.
I lördags var visst hela Sverige på Gekås i Ullared. Helt galet. Så istället för att slåss höll darling och jag oss i utkanterna och shoppade skor innan vi ställde oss i kön och gjorde oss redo för Gekås-fight. Kom ut med jackor, sängkläder och lite annat smått och gott.
Badade i vedeldade tunnor, bastade och grillade i mysigaste grillkåtan på kvällen. Lagom dåsig och härligt lugn lördagskväll. Steg upp med tuppen igår och körde lite fel, men sedan rätt, och landade i Ramdala där darling skulle spela match alldeles lagom i tid.
Helgen avslutades med mysig pysseljunta i Buskaboda. Behöver jag säga att jag är lite sliten idag? Dessutom har förkylningen nu bestämt sig för att ta sig ut genom ögonen, vilket betyder att det som brukar vara vitt nu är rött som tomtens luva. Ungefär.
Jag har en lite halvhektisk vecka. Eller så är jag bara halvdålig på att planera. Ikväll är det hemmapremiär för vårt hockeylag - heja heja. Igår var vi och hälsade på OS-pappan och kom hem med stora påsen med presenter som han köpt i Kina. Helt galet. Galet bra. Imorgon står pyssel på schemat i skogen.
På fredag är semesterdagen här och vi ska styra den blåa bilen mot Halmstad för att fira darlings mammas födelsedag. Lovely.
Halvhektisk vecka som sagt - men rackarns kul. Måste bara ge min blåa bil lite omtanke också. Stackaren har bara ett öga, blodet måste kollas och det kan nog vara läge att slänga ett öga på skorna också.
Helgen tillbringas alltså i Halmstad och avslutas med pysseljunta hos Mallanbrallan på söndag. Pysseljunta - har ni nånsin hört något bättre?!
Ja, nu är det helt klart dags för påfyllning i avdelningen konstiga funderingar.
Navlar. Navel. Det skumma lilla hålet på magen.
Varför har vissa "utåtnavel" och andra "Inåtnavel"? Hur blir det så? Min navel är extreeeeemt inåt. Den är så djup så man inte ser slutet på den. Hur funkar det?
Den här frågan är jag helt säker på att det finns ett ganska logiskt och bra svar på, men jag har det inte så det hela hänger väl egentligen på vilka det är som läser det här...
Hejarramsor i mängder, men vad hjälpte väl det. Våra grabbar förlorade ändå och nu är det spännande värre nästa helg. Matlagning i buskaboda och sedan kräftskiva på trionvis i spjutet. Kvällen avslutades med någon slags show. Jag vet inte hur det gick till, men jag vet att det var galet kul och att jag har ont i hela kroppen idag...
Anna och jag drog sedan vidare till desperatenpiraten och dansade loss. Blev lite lagom trakasserade av alla fulla galningar och kände oss nästan för gamla för stället…Så efter att ha fått lakritsshot i ögonen begav vi oss hemåt. En riktigt lyckad kväll! Idag har det varit lugna gatan här. Har inte orkat röra mig många meter och bortsett från ett besök på bomässan har det mest varit sängen och ryggläge idag. Har blivit förstklassigt uppassad av darling också. Då överlever man att huvudet känns som en gigantisk melon…
Woho. Ja. Yes. Det är över nu. No more fotboll. Vi förlorade visserligen matchen, men spelade bra och det kändes som en fin fin lättnad när allt var klart, över och förbi. Men som sagt, jag håller det inte för osannolikt att jag blir sugen igen, det lär hända. Då gör det det och då får jag väl ändra mig.
Bästa darling hade fixat bästa överraskningen också. Såg vår nya bästa vän när jag kom hem. En bänkdiskmaskin. Yeah!! Nu ska jag bara övertala hyresvärden att de ska koppla in den, men eftersom de inte gör något annat skulle de väl kanske kunna tänka sig att göra detta.... kanske.
Åh. Imorgon är det party. Jag längtar. Fotbollsskor av. Danseskor på.
Imorgon spelar jag min sista match. Kanske inte för evigt, men för ett bra tag framöver. Paus på obestämd tid står på schemat för mig just nu. Istället för fotboll ska det blir annan träning, träning när jag vill och framförallt lediga helger. När andra tar sikte på fotbollssäsongen nästa år kommer jag ta sikte på Tjejmilen. Jajamensan, så ska det bli. Tjejer och en mil. Det kommer bli hur bra som helst.
Det borde kanske kännas lite vemodigt nu. Det var väl sisådär 17 år sedan jag slag min första passning på en filtboll i Hjortakroksskolans gymnastiksal. Men icke. Det finns inte ett uns vemod. Det känns bara så bra. Helt rätt beslut. Ja längtar till och med till matchen imorgon. Jag ska springa som en dåre och göra typ tio mål så att jag vinner skytteligan (stor chans...).
Nu var det visst höst. På riktigt. Höll på att frysa ihjäl när jag cyklade till jobbet igår. Men sedan kom ju den bekanta förkylningssvettattacken ifatt så jag överlevde.
Dagar som idag är det okej med höst. Solen skiner och det ser allmänt gött ut. Men den där dimman, fuktigheten, mörkret, kylan, regnet, stormen kunde jag klarat mig rätt bra utan.
Fast. På lördag är det ungefär ganska precis två månade till vi beger oss till soligare breddgrader. På lördag är det även fest. För första gången på en månad. Behöver jag säga att det rycker i danseskorna redan nu? Woho vad roligt det ska bli!
För övrigt planerar jag just nu även min superhjältedräkt. Om någon har fin fina tips så tages de tacksamt emot. Min fladdrande cape kommer bli fantastisk - men resten är rätt oklart just nu.... Jag ska alltså på temafest om ett par veckor - det är inte så att jag sitter här och tror jag är en superhjälte såhär en vanlig onsdag...
Är tillbaka på jobbet efter sjukdagarna förra veckan. Man kan väl säga att jag inte är helt frisk än. Hostar halvt upp lungorna och fick alldeles nyss världens svettattack när jag gick runt i huset och letade efter enkätoffer. Jag var tvungen att ta paus för att komma ner i rätt temperatur. Puh.
Hade en knassöndag igår som ändå avslutades på bästa mysiga sätt - Ducktales på datorn i sängen tillsammans med darling. Mmm, Ducktales. Kvalitetsfilm det där.
För övrigt vann vi gårdagens match med 7-1. Tjoho. På fredag spelar jag min sista match. It's gonna be lovely.
...när näsan rinner och halsen svider, och sambon har flytt bacillhemmet.
Hej och hå. Tre kuddar klara än så länge. Bäst var när jag sydde fel på kudde 1 och råkade få design örngott istället för det jag tänkt. Men eftersom det blev kalasbra så tänkte jag ju fortsätta på det spåret. Det var bara det att när jag sedan skulle nåla kudde 2 så hade jag ju glömt hur jag gjorde när jag gjorde fel... Snor i systemet?
Innan idag kom Elinor förbi med ett överlevnadskit: Skvaller, bananer, choklad och framförallt sällskap! Det är så man överlever en förkylning.
Höj blicken en smula och kolla in den nya bilden i min toppbildsmojäng. Där bor jag. För att vara lite mer precis så är det ungefär där borta vid kranen till höger.
Fint va?!
Och ja, detta hamnar helt klart på listan över saker som är lämpliga att göra när man är sjuk.
Lite bättre idag. Mindre feber, men mer snörvel och halsont. Så det blir soffan och tv idag också. Fast nu har jag visst tittat så mycket på tv att jag till och med redan sett reprisen av reprisen och nu inte orkar se reprisen.
Igår såg jag för övrigt hur en man förlorade 500 000 kronor för att han trodde Stockholm var ett landskap i Sverige. Well. Inte så där jättesmart kan jag känna.
Panodil I love you. Nästan lika mycket som den som kom hem med dem. Efter piller och dusch känner jag mig nästan frisk. Hade det inte varit för ont i halsen och ont i ryggen så hade jag nästan kunnat lura mig själv.
Shit vad jag har sovit idag. Helt galet. Mobilladdaren har jag hittat också. Och så damp det lämpligt nog ner en tidning i brevlådan innan (även om jag tycker det är riktigt fult att de automatiskt sätter en på en tillsvidareprenumation.... det var ju inte det jag planerade när jag ville testa tre nummer..)
Och snart kommer darling med piller. Jag längtar. Ont i kroppen så jag vill hoppa ur den. Kroppen alltså.
Men här ligger jag under filten, har ont som ett helvete i kroppen, slut på piller, snart slut på mobilbatteri och är varm-kall-varm-kall-varm. Lovely. =)
Men det finns alltid lite dåliga program att titta på på tv. Alltid nåt. Och mobilladdaren dyker säkert upp. Frisk lär jag bli också. Så egentligen är det ju inte så farligt. Jag är mest bara uttråkad och pillerdesperat. Varför är panodil och alvedon och de andra kompisarna alltid slut när man är så matt att det inte finns på kartan att ta sig till apoteket?
Ja! Äntligen är det spikat. Den 22 november sitter jag på ett flygplan med destination Gran Canaria, sol, bad och drinkar. It's gonna be lovely. Själv är jag ju inte direkt. Värsta bästa fotbollsgänget. Precis som förra året.
Har spanat in hotellet nu och även om man vet att det alltid ser lite lite finare ut på bilderna än i verkligheten så kan ju knappast två pooler, poolbar, 400 meter till stranden och restaurang misslyckas.
Ont i halsen. Blä. Eller, inte ont direkt. Än så länge är det bara i förfasen - då när det liksom kliar och svider. Ingen hit i alla fall och nu tror jag att jag har fått i mig en årsranson té. Kan man överdosera té?
Darlings pappa är just nu i Kina och tävlar i OS i bågskytte, värsta Robin Hood med andra ord. Inatt var det dags för första tävlingen. Vi försökte hitta något ställe där de rapporterade i någon form live, men det är ta mig tusan omöjligt.
Nu på morgonen var det också nästan omöjligt att få reda på hur det hade gått. Men efter idogt letande så är jag nu ganska säker på att det gått bra i första omgången och att han är vidare till åttondelsfinal.
I minut 25 hade jag krampkänning i båda låren. Aj. Planen var misstänkt lik en leråker så jag är inte helt säker på var vi egentligen spelade gårdagens match. I minut 90 hade jag inte bara krampkänning utan snarare ont, ont och ont. Är det normalt att träningsvärken börjar innan matchen ens är slut?
Men det var gött att jag kunde spela hela matchen, det var så längesen att jag inte ens minns när det hände senast. Skandal. Men min magkatarr verkar nu ha börjat förlika sig med att lite spring är okej. Igår var det faktiskt till och med roligt att spela - kryss i taket. Den känslan har jag nämligen inte heller känt på ett tag, det var nog när jag spelade 90 minuter senast...
Inget gnäll sa tränaren. Ingen magkatarr sa jag. Ja, vi har lite olika definition på den senaste tidens ickespelande...
4-4 slutade matchen. Värsta spännande. Helst när jag kom fri med målvakten för 75e gången och..... skjuter rakt på - igen. Bulle.
Kan någon kolla om tiden går fort? Shit. Fredag igen. Men ja, jag har ju faktiskt riktigt roligt just nu, så det är säkerligen anledningen. Personaltidningen har manusstopp idag, så det har varit skriva, skriva, skriva i flera dagar. Jobbar bäst under press, fortfarande. Ritar skisser på mässmontrar, fotar nybyggda hus, försöker fota vind och vågor - för övrigt inget jag rekommenderar om man vill slippa bli galen...
Yes. Jag gillar mitt jobb. Men jag gillar helg också. Tror det blir en lugn helg. Hade laddat för klänningsfest och drinkdrick, men match på söndag satte käppar i hjulet för det.
Dags att skriva notiser. Notiser, notiser, överallt notiser. Det behövs alltid fler notiser än jag tror. Som att de försvinner ner i mörka hål utan att ta någon plats...
Trött och matt. Ska stänga av skrivaren. Slår till en ljuslykta som står på skrivbordet. Kras. Glasskärvor. Plockar upp skärvorna och går för att lägga dem tillsammans med andra sönderslagna glasprylar. Ah, jag lägger dem i den där vasen som gick sönder för en evighet sen. Kras. Vasen går sönder ännu mer. Mer glasskärvor.
Arg. Trött. Klamp, klamp, klamp och godnatt. Härligt slut på dagen...
När jag sedan lägger huvudet på kudden kan jag inte somna. Det är omöjligt. Till viss del är det svårt eftersom min hjärna får för sig att den inte kan drömma i nya versionen av word eftersom jag inte kan alla nya funktioner. Som om jag drömde alla mina drömmar i gamla versionen...
Ni som läst här ett tag vet att jag relativt ofta drabbas (ja, drabbas) av extremt konstiga funderingar som alltid leder till höjda ögonbryn när de dryftas. Nu har jag dock hittat en person som är precis som jag och det finns ingen gräns på hur många konstiga funderingar vi kan komma på.
Senast i raden är:
Randig tandkräm - hur kan den vara randig när den kommer ut ur tuben? Den är randig hur mycket man än klämmer och kramar på tuben, hur är det möjligt? Handikappsymbol - hur ritas handikappsymbolen på handikapp-parkeringar? Strecken förstår jag, men symbolen. Stämpel? Schablon? Blixtar - hur får blixtrarna sin form? Varför blir de liksom sicksackformade?
Sedan tidigare finns ju även mina klassiker: Hur gick man på toa på månen? Hur kommer snusen (saltet) in i snusklubborna?
Yes. Det kommer bli en bok. Vem skulle inte vilja läsa en sådan?
Jag är så trött att ögonen tåras. Försöker väcka mig själv med hjälp av té. Har sovit lite sådär inatt, vaknade typ en gång i timmen med känslan att jag inte somnat. Inte det bästa jag vet direkt.
Idag börjar vi jobba vintertid. Det innebär att det är slut på 7,5 timmarsdagarna och back to reality. Men det ska nog gå det också. Har massa att skriva idag, men ögon som tåras som sagt...
Ögonen tårades för övrigt i lördags också. Av frustration. På fotbollsplanen. Det är verkligen inte roligt med fotboll längre och när det inte är roligt så går det dåligt. När det går dåligt så är det inte roligt. Ja, ni ser ju cirkeln. Det är faktiskt till och med så illa att jag har nedräkning nu. Tre matcher kvar. Tre veckor kvar. Sedan blir det paus från fotboll och annat som jag är så förbannat trött på. Paus på obestämd tid. Jag kanske är grymt pepp och sugen på lagsport igen redan i januari. Då är jag det och får se hur jag gör då.
