29 november. En ynka liten dag kvar på denna månaden, sedan december och verkligen full fart mot jul. Som vanligt hopar sig aktiviteterna såhär års. Och jag som mest bara vill vara hemma och göra julfint, baka julkakor och godis har nu istället gjort en kom-ihåg-lista för denna veckans efter-jobbet-aktiviteter. På den listan står det visserligen adventspynt imorgon, det är ju himla fint.
Samtidigt är det roliga saker som händer, så att det är full fart gör egentligen inte så mycket. Och efter nästa vecka räknar jag med att det lugnar ner sig ett par hekton. Då ska det baske mig julmysas i stora lass.
Ikväll står det bakning inför lördagens årsfest på schemat. Vi satsar i år på en liten kakbuffé. Typ sju sorters kakor fast i lite modernare tappning. Och med grönt och vitt lite som ett genomgående tema. Såklart.
På lördag är det alltså dags för den årliga festen. Jag har, som vanligt, ingen aning om vad jag ska ha på mig. Varför bryta en sådan spännande tradition liksom. Jag hoppas kunna klämma in bullmagen i någon befintlig klänning från garderoben. Prova klänning står för övrigt också med på dagens lista.
Full fart var det också på i alla fall en av två kisar igår när de kom hem efter sitt besök hos veterinären. Jag trodde det skulle bli en lugn kväll för katterna, men det verkar som att Morris snarare fått någon slags speed-drog istället för lugnande. Och så ville han ut förstås. Och äta. Inget av det stod direkt på hans meny igår. Maja tog det lite mer lugnt och det är väl tur det eftersom det är hon som har stygn på magen. Men bra har allt gått och nu återstår bara utmaningen att hålla båda inne ett par dagar till och sedan bara Maja fram till hennes stygn är borttagna. Hej utmaning. :)
Idag var det dags för kisarna att åka till veterinären. Ingen mat på morgonen var nog det jobbigaste av allt enligt matglade Morris. Och så bilturen förstås. Mjaaaau, mjaaaaaaauuuuuu.
Så i eftermiddag hämtar vi hem två kastrerade, vaccinerade och öronmärkta katter. Ska bli väldigt spännande. :)
För övrigt har vi hittat spår av andra djur. Såna där små med svans ni vet. I bilen. Musspår i bilen. Urk. Så nu skulle jag behöva hitta en katt som själv kan öppna och stänga bildörrar som liksom kan bo i bilen och fixa detta. Anyone? :)
Tydligen var vi inte helt ensamma om detta mysiga "fenomen" men det känns ju helt sjukt. Om mössen får ha skogen, stallet och jag kan till och med tänka mig att de kan få garaget också. Så kan väl jag få ha huset och bilen i fred i alla fall? Deal?
Måste ju visa mitt favoritköp från malmöutflykten. Jag gillar väldigt mycket julens Änglaspel, men har på senare år (ja, jag är minst 80 år gammal) börjat känna att det himla plingandet är sjukt irriterande. Så när jag hittade den här granen, som snurrar enligt änglaspelsprincipen men är knäpptyst, på Illums Bolighus så slog jag till. Och den är verkligen så fiiiiin tänd.
Och så den här gamla klassikern som vi hittat i huset och som faktiskt fungerade. Påminner om farmor och farfar, har för mig att det fanns precis en sådan här på ovanvåningen hemma hos dem.
Det blev visst en ganska produktiv helg. Inklusive att jag spontansomnat i soffan ett par, tre, gånger under helgen. Men det får man göra när bullen jäser.
I lördags tog jag mig an den smått skräckinjagande ovanvåningen. Skräckinjagande både för att det är mössens place och för att det på något mystiskt vis förvaras så sjukt mycket grejer där. Mitt mål var att rensa, bära ner sånt som vi faktiskt kan ha användning för och ställa iordning lite av kaoset. Detta resulterade bland annat i fem ouppackade flyttlådor med allt från vardagsglas till bestick, kristallglas och kläder. Väldigt spännande. Det kändes plötsligt som att jag varit på värsta shoppingturen. Himla bra.
Jag hittade även en oljelampa från Karlskrona lampfabrik. Sprillans ny. Har visst fått den i julklapp från något jobb någon gång. Men nu kändes den som att den passar lite bättre in i hemmet, så nu gjorde vi den till en del av huset.
Min världens bästa sambo har under helgen bland annat fixat färdigt murstocken, satt klart råsponten i taket, plockat undan överblivna trämojänger, satt upp en lampa i hallen och fundera lite över att lägga klinker i köket. Produktivitet och energi som sagt.
Fint blir det och nu längtar vi mest bara hela tiden efter att få krypa upp i varsin fåtölj framför brasan. Men den där brasan är ju inte helt lätt att få till har det visat sig. Historiens struligaste kaminleverantör frågade senast idag om vi ordnade med ihopsvetsningen av rören själva. Well, det är ju ganska precis sånt som jag tycker ingår i en installation. Nåväl, förr eller senare kommer väl den himla kaminen att stå där. Helst förr.
Att vara gravid är sannerligen fascinerande, på så väldigt många vis. Dels är det ju hela den ytterst fascinerande känslan att någon faktiskt växer och lever där inne. Tänker man för mycket på det är det lätt att trilla in på lite ailienkänslor också. ;)
Men det mest fascinerande av allt är nog ändå alla appar och forum som finns. Informationen i apparna är minst sagt intressant. När jag redan haft mammabyxor och synlig bullmage i fleeera veckor så får man tipsen att nu kan det börja synas och det kan vara dags att köpa mammakläder. Häromdagen fick jag tipset om att måla naglarna för att må bra och ett tag sedan fanns information om att det kanske inte är helt säkert att använda bygelbehå när man är gravid. Fast det verkade ju förstås inte finnas några konkreta bevis för att det skulle vara skadligt... Fascinerande som sagt.
Och alla forum är ju en historia för sig. Om man har en liten böjelse för att bli uppskrämd och skitnervös så är det ett alldeles utmärkt tips att hänga tokmycket på olika forum. De kan säkert vara jättebra i vissa fall, stöd och tips går ju också att få. Men ja, det är många intressanta berättelser också som verkligen kan sätta igång fantasin. Och det är ju fler än jag som reflekterar över detta idag.
Dessutom, när man är gravid för första gången och inte riktigt vet hur det funkar så är man ganska utelämnad till sitt eget förnuft. Och google. Visst kan jag ringa barnmorskan om jag undrar något, men av någon anledning så drar jag mig lite för det. När besöken hos barnmorskan dessutom inte är så många i början, när i varje fall jag varit väldigt informationstörstande, så är det lätt att fastna i googlandet. På gott och ont.
För övrigt så kommer jag inte träffa BMI-barnmorskan nästa gång. Nu blir det samma som jag var hos allra första gången, på hälsosamtalet. Det blev ett självlöst "problem" eftersom BMI-barnmorskan numera enbart jobbade på förlossningen. Därmed kanske jag och min kraftiga övervikt får träffa henne i april istället... ;)
Nämen, se där. Ryggontet har gjort entré. Jag är verkligen inte ens nästan förvånad. Med min historia med ont i ryggen så var det väldigt väntat. Än så länge känns det ungefär på samma sätt som det gjorde då för några år sedan. Oroväckande bekant känsla på något vis. Det är inte speciellt plågsamt än så länge, van som sagt, men det är ju aldrig speciellt kul att ha ont. Värst är nog att vakna klockan 4, VARJE morgon, och känna det himla ryggontet.
Men men, det är överlevnadsbart och för Bullen i magen kan jag definitivt stå ut med lite ont i ryggen.
Utflykt med världens bästa Mallanbrallan stod på helgens schema. Malmö var vårt mål med utflykten och runt lunch i lördags hoppade vi av på stationen i Hyllie och vandrade upp till det enorma köpcentrat Emporia. Där fastnade vi i ett antal timmar, gick lite vilse ett par gånger och shoppade en del smått och gott. Det godaste av allt köpte vi sist:
Mums mums mums!
Lite vila på hotellet efter shoppingen, äta en bit mat och sen studsade partydjuren tillbaka till hotellet och Så mycket bättre. Lugnt och skönt. Mastigt god hotellfrukost väntade på morgonkvisten innan vi tog oss an lite mer shopping. Konstaterade att tågresor är roligare när man ska iväg till något än när man ska hem.
Men hem kom vi och jag kom hem till ett gipsat rum. Min Morgan är otrolig. När jag roat mig har han gipsat väggar och igår hann han också med att slipa alla balkarna i taket. Jag börjar misstänka att den energi som jag känner att jag saknar just nu liksom har förts över till Morgan på något mystiskt vis. :)
Idag har vi äntligen fått se på lille Bullen. En tjock och fin bebis enligt barnmorskan. Det lilla hjärtat slog så fint, de små benen viftade runt och tummen åkte in i munnen.
Den 21 april är nu datumet vi kan sikta in oss på.
Fortfarande overkligt, och ganska överväldigande verkligt på samma gång.
Men ja, det går helt klart framåt på renoveringsfronten. Morgan har jobbat på som en tok i helgen och det betyder att det nu är dags för mr el att komma och hälsa på igen. Sen gips, sen tak, sen tapet, sen golv och någonstans där på vägen blir det förhoppningsvis installation av kamin och slutdelen med elen. Fint.
Systerdottern hade önskat sig en tvåvåningstårta till födelsedagen. Så en tvåvåningstårta blev det. Himla fin OCH smarrig.
Kisarna har som vanligt mest sovit sig igenom helgen. Morris verkade tycka det var lite väl ljust igår när han tog sig en tupplur på mig och soffan.
Födelsedagskalas för en systerdotter och så fars dag står på menyn för helgen. Ja och så en del husfix, sovmorgon, fika och sådana fina saker också förstås.
Veckan har som vanligt bara tjoffsat förbi i ett osannolikt tempo. Inget stresstempo, men tiden går ju så fooort nuförtiden. I och för sig är det himla trevligt eftersom jag snart längtat ihjäl mig till onsdag nästa vecka och nu är det ju faktiskt inte så väldigt länge kvar. Hurra.
När det är grått och tråkigt väder ute så blir våra kisar alltid lite smått deprimerade. Att vara ute är inget som är intressant alls och därför såg det ut såhär i soffan större delen av lördagen:
Helger går så fort när man har roligt. Hemmafix och Tuvamys i lördags. Och så mammakalas med god mat och smarrig fika i söndags. Jag vill ha mer helg när helgen är slut. Fyradagarshelg borde ju vara någon slags lag.
Min händige hälft har också börjat regla upp rummet där vi renoverar just nu. Under 14 lager tapet hittar vi den här spännande uråldriga tapeten:
Någon tror till och med att den är antik, så en bild ska faktiskt skickas iväg till museet eftersom det ryktas om att sådana här gamla tapetmönster är hett eftertraktade. Det är sannerligen spännande på så väldigt många vis att bo i ett hus från 1800-talet.
Sedan kom det lilla yrvädret hem till oss och höll igång oss resten av dagen. Lilla Tuvan somnade gott innan åtta och sov sedan i princip hela natten fram till strax innan sju. Fantastiskt bra! Lite bus och mys på söndagen innan hon återlämnades till föräldrarna.
Vissa dagar känner jag mig jättegravid och andra dagar är det nästan så att jag inte tänker på det. Hade det inte varit för storleken på magen så hade jag nog kunnat glömma bort det lite då och då. Märkligt det där.
Men nu är vi i alla fall inne i november och det närmar sig ÄNTLIGEN ultraljud. 14 november som sagt. Så 12 dagar till får vi leva i ovisshet och undra över krabaten där inne. Hoppas tiden går foooort tills dess.
I övrigt så pysslas det lite med både det ena och det andra. Ett tips om ni funderar på att piffa upp väggarna med något skojigt inför julen är att hålla utkik här. Förhoppningsvis kan ett litet projekt snart bli officiellt.
I helgen väntar massa mys. Först ska det mysas, gosas och busas med en liten Tuva på lördag. Det ska till och med bli sova-över-party för den lilla damen. Mycket spännande. Och på söndag ska mamman som fyller år firas med middag och grejer. Jag tror bestämt det ser ut att bli en bra helg!
Förresten. Våra små kisar är ju riktiga jägare. Sedan i söndags kväll har de fångat 17 möss. Inomhus. 17 stycken!! Det är faktiskt lite sjukt. Men väldigt bra! Heja kisarna!
