Ljuva höst. Svårt att förstå att detta var långt ifrån min bästa årstid för några år sedan. Som jag njuter nu av hög klar luft, alla färger, få mysa med tända ljus under en filt och ja, till och med regn är rätt mysigt. :)
Sedan sist har jag hunnit jobba en del, så klart, men det blir också några träningstillfällen i veckan och än så länge tycker även knät det är helt okej. 😉. Jag har också hunnit med en helt perfekt tisdagskväll på stan när världens bästa Ann var här på jobb. Ljuvligt härligt med en kväll med massa prat bara vi.
Vi har också hunnit med halloweenfest nu i helgen och i fredags tände vi ljus i minneslunden och saknade vår fine svärfar/pappa/farfar extra mycket denna dag.
I lördags agerade Morgan flytthjälp till sin bror och jag passade då på att kombinera skoshopping till småttingarna och häng med syster och syskonbarnen. Attans bra. Röjarralf levde loppan på Stadium, men tyckte annars det var lite så där att gå i affärer. Agnes var mycket nöjd över att moster tagit med vagn så att hon för ovanlighetens skull kunde sitta och bara åka runt. Väldigt bekvämt. :)
Skor hittades och eftersom vi ändå hamnade nästan på samma ställe som pappan med vår shopping så åkte vi och hämtade honom när vi var klara. Alla nöjda och glada. :)
I söndags, efter att jag vilat bort min galna huvudvärk, så fick nya skorna invigas på en liten söndagsutflykt med halskrageshopping och fika. Fint. Agnes är så väldigt väldigt nöjd med sina nya skor "Jag ska ha dem på Stubben och visa för alla barnen" - bästa betyget. Häppen verkar också himla nöjd, knatar på som bara den - även utomhus nuförtiden.
I övrigt har jag nu äntligen fått hem ett knäskydd och fått godkänt från sjukgymnasten att prova lite annan träning än dödstråkig rehab. Så Friskis, here I come.
Ganska exakt nu, för ett år sedan var han på väg ut. Den store lille killen. Det är helt sjukt att han redan blir ett år. Var sjutton har det här året tagit vägen?
Nåväl. Det blev lite kalasande idag också med paket, fika och bus med kompisarna. Himla fint såhär mitt i veckan.
Lite om Viggo då. Han är just nu inne i någon slags uppmärksamhetsfas vilket innebär en hel del gnäll eftersom man omöjligt kan bära eller busa precis varje vaken minut. Han går ordentligt och inomhus är det helt klart mer gång än kryp nu. Hans sätt att söka, och få, uppmärksamhet är att banka som en tok på vitrinskåpet. Puh.
Han är en liten röjarralf, full fart hela tiden i vaket tillstånd. Lite mamma och pappa kan han säga och jag har känslan av att han vet att jag är just mamma. Annars är det mest pekfingret och dadda, dodd, där, eh, oh, ah. 😉
Bollar är superskoj, likaså bilar och att plocka saker i och ur väskor eller lådor. Att busa med syrran är jätteroligt, men den känslan är långt ifrån besvarad. 😉 Mat är sällan några problem, men han vill helst äta själv vilket går lite sådär. Antalet tänder ligger fortfarande stadigt på noll.
Han sover fortfarande ganska svajigt, låter som en dinosaurie om nätterna och vaknar tidigt. Dock kan han nu tänka sig att somna om på soffan till kanske halv sju. Lyxigt.
Det är inte riktigt klokt att familjens lille bebis fyller ett helt år på onsdag. Dock kan jag fortfarande, utan större problem, komma ihåg den frustrerade elefantkänslan vid den här tiden förra året - tre dagar över bf. ;)
I helgen vankades det i alla fall lite kalas för nusenosen. Lite sjukdomsbortfall blev det så det blev ett litet och mysigt kalas. Men lillebror var såå nöjd, inte minst för att han fick smaka både chokladboll och tårta OCH leka obegränsat med snören och kartonger...De fina sakerna på insidan av kartongerna lekte mest Agnes med till en början. :) Agnes var också himla nöjd som fick ha sina stora kusiner på lek och mys i några timmar på eftermiddagen. Fin dag.
