mellan vakna & somna

Nu är det inte många timmar kvar på det här året och traditionsenligt i den här bloggen är det därför dags att se tillbaka på året som gått.

 

Det är alltid lite förvånande såhär års att det faktiskt har gått ett helt år. Till. Och allt som har hunnits med. Jösses. Det här är mitt 2012:

 

Januari
Firade in det nya året med vännerna i skogen. Stod i en beckmörk skog och tittade på fyrverkerierna som lyste upp himlen. Under de första dagarna på 2012 började vi också så smått med renoveringen av huset som vi då ännu inte ägde (bra när det är familjen som säljer). Mest blev det renovering i form av utrensning, kofotande och tömning av minst fyra ton pryttlar - i två rum.

 

   

 

Så blev det den 13 januari. En stor dag. På morgonkvisten kom världens finaste lilla Tuva till världen. Det var lite "här kommer alla känslorna på en och samma gång" den dagen. Minst sagt.

 

  

 

Resten av januari gick mest i diverse hus- och renoveringstankar. Inspiration letades, fina skåp hittades och vi upptäckte dessutom att vårt hus var byggt redan 1880.

 

Februari
Inledde månaden med att, förutom att fundera över husrenovering, även kick-offa lite med världens bästa förening. Helgerna i februari spenderades mestadels i huset. Skaffade oss en mindre cirkusmanege en lördagskväll när vi rev ner innertaket i blivande sovrummet, hade möte med diverse hantverkare och valde bland alla möjliga och omöjliga val som ska göras när man renoverar hus.

 

    

 

Fick även nöjet att ta med lilla Tuvan på en morgonpromenad medan föräldrarna åt frukost i lugn och ro, råkade köpa en ny säng, lärde oss att regla upp väggar och så kom ett bedårande sött litet kusinbarn till världen. I mitten av månaden blev vi även husägare på pappret - helt fantastiskt overklig känsla.

 

Avslutade månaden med diverse flyttförberedelser. Bland annat ett misslyckat försök att säga upp bredbandet, krasch av ett antal Orreforsglas som skulle ner i en flyttlåda och inte landa på golvet och så lite shopping till huset förstås.

 

  

 

Fick ett mindre renoveringsbryt efter att ha rivit ut både badrum och kök och börjat känna att det här projektet liksom bara växte, och växte, och växte. Men vi kom igen, tog hjälp av lite snickare och gick vidare i livet. Laddade inför att bo i hus genom att köpa en grill, jobbade en del kvällar, föreningsjobbade en del andra kvällar och grejade med huset övrig ledig tid.

 

    

 

När man ser tillbaka på mars månad så är det ju nästan sjukt att vi ens överlevde. Intensivt känns nästan som en underdrift.

 

Fick ovärderlig hjälp av våra familjer med renoveringen och framåt slutet av månaden fanns det till och med tapeter uppsatta i det blivande sovrummet.

 

    

 

Frustrationen över det växande projektet blev hyfsat oregelbundet regelbunden. Den poppade upp lite när man minst anade det. Fast visst, när vi inte kunde få bort den himla plastmattan i groventrén så var det ju rätt så väntat att frustrationen skulle komma som ett brev på posten.

 

    

 

Hann med lite födelsekalas för den 6-årige systersonen också innan vi vid månadens slut packade flyttlasset ännu en gång och lämnade den knäppa lägenheten på Björkholmen.

 

    

 

Inflyttade i vårt hus och renoveringslivet fortsatte. Firade påsk med att bland annat sätta vävtapet i groventren och rensa spån från vinden.

 

    

 

Hann förstås även med att fira Mallanbrallan som slog till på att fylla 30 år.

 

 

Utan vare sig vatten eller toa eller något annat som kan kännas nödvändigt sov vi också äntligen vår första natt i huset. Camperade numera bara deltid hemma hos svärföräldrarna.

 

  

 

Valde vårtrumsmatta till badrummet, köpte golv till kök och vips så var både våtrumsmatta och köksgolv på plats. Ja, april kan i stort sett sägas vara lika med renovering. Varje ledig stund renoverades det på. Men jag hann också med att få beskedet från Bingolotto att de tänkte betala ut min vinst från lotten som försvunnit, vilken grej.

 

Maj var en stor månad för renoveringen. Plötsligt kom vatten, visserligen inte drickbart - men ändå, ur kranen, el fanns i köket och det började mer och mer likna ett hem det här. Även toaletten kunde komma på plats och vips så kunde lite tid läggas på att till exempel rensa lite i sopberget utanför. Två bilar med släp styrde kosan mot Bubbetorp och berget minskade så sakteliga.

 

      

 

    

 

Åkte till Skåne i mitten av månaden för att vara med om sambons brors bröllop. Himla fint och tårfyllt, som alltid.

 

    

 

Hann med att bli ett år äldre, vara vid sjön på fisketävling i ösregn och snålblåst. Åkte till Ikea och fyllde bilen, tog bilder på världens bästa tuvabebis och började träna med jobbet. Hängde med fina vänner, provkörde mammas cabbe och byggde ihop garderober för att slippa leva i flyttlådor.

 

      

 

En sovrumsdörr kom på plats, vi bakade kakor i massor till rallylördag på idrottsplatsen och baxade ner ett stooort brunt skåp till köket som fick förvandlas till ett vitt fint skåp.

 

    

 

Njöt av solens första värmande strålar, ordnade EM på IP med spektakulärt snygg kaka till kaffet, hejade på Biggest Loser Spjutsbygd-gänget och fortsatte den där träningen med jobbet. Tidiga mornar och svettiga pannor.

 

      

 

Firade den 12-åriga systerdottern, firade midsommar och firade även att mössen några veckor senare skulle få det lite tuffare när våra små kisebebisar flyttade in. Gjorde beeptest, och överlevde, och pimpade altanen med dynor och växter.

 

        

Fick de första bilderna på världens sötaste kisar, provade oss igenom hela musfällesortimentet och firade in sommaren med traditionsenlig sommarfest hos vännerna. 

 

      

 

Vi passade på att värdera huset och blev minst sagt glatt överraskade.Vi röjde i trädgården, njöt av att bo på landet och hade nedräkning till semestern. Första semesterveckan kom och då styrdes kosan mot Västervik tillsammans med ett gäng fina vänner. 

 

    

 

Farmorn fyllde 91, bilen fick punktering på två däck samtidigt och när juli blev till augusti var det äntligen dags att hämta hem Morris och Maja.

 

 

Kisebebisarna hämtades hem och var precis så söta och busiga som små kisebebisar är. 

 

Ungefär en vecka in i månaden fick den lilla farmorn så somna in för gott. Oändligt saknad förstås, men på något vis ändå en lättnad att hon inte behövde kämpa mot alla sjukdomar mer. Och att hon fick träffa farfar igen, förstås.

 

 

Under semestern tog vi ett renoveringsryck igen och fick ordning på golv, väggar och tak i vardagsrummet och hallen. Jag hann också med att åka på en fantastiskt rolig möhippa för bästa Ann i Malmö. Augusti var också en månad fylld med tvära kast. Begravning för farmorn och bröllop för Ann och Andreas under samma vecka.

 

    

 

Mot slutet av månaden blev vi med hemlis också. Bebishemlis. :)

 

I september hann vi både med att köpa ny bil och så debuterade jag tillsammans med Mallanbrallan som försäljare på loppis i Ronneby. En smått overklig upplevelse, men vi överlevde och fick en fin fin slant med oss hem igen. 

 

Gick på bomässa, laddade för renovering av mellanrummet och började med matkasse från Veckans middag. Himla smidigt och bra måste jag säga.

 

    

 

Kunde inte riktigt hålla den växande magen hemlig längre, så då fick det bli officiellt både lite här och där.

 

 

Renovering av mellanrum inleds. Jag pysslar dock mest med andra grejer då årets rosa fest förbereds. Magen växer och så gör även kaoset som det innebär att renovera husets centrala rum, det man måste passera vart man än ska.

 

      

 

Fick nöjet att göra en extra glucosbelastning eftersom barnmorskan tyckte att BMI, ja men det är ett bra mätvärde för att se att jag tydligen var kraftigt överviktig. Oh well. Överlevde sockerchocken och klarade testet.

 

 

Hade lite svajiga hormoner, utan överdrift, fikade med fina vänner, sydde gardiner till vardagsrummet och blev med hål i golvet i mellanrummet. Magen fortsatte växa och mot slutet av månaden firade jag och min kärlek två fina år tillsammans.

 

Innan oktober blev till november slapp vi jordgolv inomhus, tack vare våra fina pappor, och kunde plötsligt röra oss normalt genom huset igen.

 

  

 

Hade myshelg med sötaste lilla yrvädret Tuva, firade en mamma som fyllde år och hittade uråldriga tapeter bakom 14 lager andra tapeter när renoveringen av mellanrummet fortsatte.

 

  

 

Firade lilla systerdottern, kikade på magen som växte och fick i slutet av månaden äntligen kika in i magen också. Ultraljudet var verkligen en fantastisk upplevelse. Äntligen fick vi se att det faktiskt bor någon därinne.

 

    

 

Åkte på en alldeles strålande bra skåneutflykt med Mallanbrallan. Shoppade loss på Emporia (gräddbullar), åt god middag och somnade tidigt på hotellet. 

 

 

Ryggontet gjorde entré och det började sannerligen ta sig på renoveringsfronten. Balkar slipades, gips på plats på väggarna och ny råspont i taket.

 

    

 

Kisarna fick göra sitt premiärbesök hos veterinären och kom kastrerade, vaccinerade och öronmärkta därifrån. November var också en hektisk månad med diverse förberedelser inför föreningens slutspurt med fest och möte.

 

Äntligen vinterns bästa månad här. Snön föll och föll och föll. Vinterlandet utanför fönstret var magiskt vackert. Magen och jag firade halvvägs tillsammans och föreningen firade av ännu ett år tillsammans. 

 

    

 

Var toknervös inför föreningens årsmöte som jag skulle hålla i. Men med pratmanus och ett hejdundrans tempo så gick det som smort. Jag blev omvald ännu ett år som ordförande för världens bästa grön-vita förening.

 

Det var inte bara snön som föll ute utan även temperaturen. Både inomhus och utomhus. Flera minus ute och inte jättemånga plus inne. Men så plötsligt rasslade det till och lagom till lucia hade vi både en kamin och en luft-luft på plats.

 

 

Var på mumsigt och mysigt julbord i Kristianopel med vännerna. Letade granar till både inomhus och utomhus. Renoverade klart mellanrummet. Och så kom till slut den mysiga julen. Ledigt i mellandagarna var helt klart behövligt. Lilljuleafton firades i väst med familjen och så blev det lite nya traditioner på Sjölycke på själva julafton.

 

    

 

Nu är det årets sista dag och det har verkligen varit ett händelserikt år. Dessutom vet ju både jag och Bullen att 2013 inte kommer vara sämre direkt.

 

Gott nytt år på er alla!