Jag har en princip. Eller ja, egentligen har jag väl flera, men just nu ska vi beröra en.
Jag är bortskämd med att ha nära till jobbet. Dessutom har jag efter flera års övning komprimerat mina mornar. Det vill säga valt bort allt som inte är livsnödvändigt. Allt detta har jag självklart jobbat på eftersom just morgontiden inte är min bästa tid.

Nu till principen.
Jag kan inte ställa klockan på 05...något. Det går inte. Det borde vara förbjudet. I vanliga fall trillar jag ur sängen runt sjusnåret och studsar in på jobbet någon gång mellan halv och kvart i åtta. Komprimerat som sagt. Idag stod spinning på schemar. 06.30. Alltså till och med tidigare än vad jag vanligtvis stiger upp. För en sekund trodde jag att jag skulle behöva frångå principen och ställa klockan på 05...nåt. Hjälp.

Komprimering av morgontid verkar dock vara min grej. 11 minuter från det att klockan ringde tills jag satt i bilen (som nästan var parkerad på annan ort på grund av att några nybörjarfickparkerare i kvarteret inte lärt sig hur man ska parkera) får ju anses som klart godkänt.

Själva spinningen var en enda lång svettig timme. Konditionen fick träning, det behövdes. Nu känns det lite tröttigt i ögonen, det är lite jobbigt att sitta upp och jag känner träningsvärken komma smygande. Men jävlar vad duktig jag känner mig!

Älskar det här nya livet och i helgen väntar vägning och mätning igen. Mycket spännande.

:)