Straffet för att jag tränade igår, trots viss förkylning, stavas migrän.
Mitt första riktiga anfall gjorde entré lagom till jag skulle ta mig upp för de fyra trapporna. Synen försvann en smula och det bultade friskt i huvudet.

Jag var beredd att montera bort huvudet och sälja det, nej skänka det, till första bästa intresserade individ. Att man dessutom har hosta var liksom bara pricken över i:et. Varje host var lika med borr in i hjärnan.

Så att de står utanför och borrar ner i marken idag känns nästan inte ens förvånande.

Vad lärde jag mig nu av detta?
Jo, om jag bara köper hem lite piller så ska jag nog kunna bemästra migränen och alltså inte förlora träningsligan...

=)