I love Ikea!
Men det var en märklig känsla att vara där på kvällen. I vanliga fall är vi oftast där på dagen och nu när vi kom ut så var det typ natt. För vi var självklart kvar tills det nästan var stängt.

Synen på parkeringen när vi skulle få in allt i min bil måste ha varit obetalbar. Kundvagnar som blåste i väg. Glasskiva som var för lång. En vilsen hatthylla. Bilen var inte direkt krocksäker efter lastningen. M satt med knäna i handskfacket. Jag hade glasskivan i nacken. Men det gick bra, inte en snöflinga så långt ögat nådde, tack och lov.

Sen var det ju det där med glasskivan. Redan på tag-själv-lagret insåg jag att det var en total omöjlighet att bära upp den själv till fjärde våningen. Glas väger fanken bly. Så jag fick ringa in en bärare och efter mycket pust och stånk så var den uppe.

Några vinterdäck orkade jag inte bära ner då vid halv elva så jag fick ta det som en rask start på morgonen idag istället. Två däck i taget tog jag. Så nu har jag darriga orangutangarmar. Fem trappor med ett däck i varje hand är rätt jobbigt...