Så nära...
"Ooo nu har det snart gått två dygn och ingen annan är smittad". Hann jag ens tänka den tanken klart innan magsjukan fick mig...? Fy faaaaaan.
Kan inte sova på grund av magkramp och konstant illamående. Ja och lite på grund av lillebrors skrikfest. Inte alls så mycket dåligt samvete när jag inte kan avlasta Morgan minsta lilla...
Men nu är det bara att hoppas på att jag hinner bli bättre innan Morgan trillar dit. Just nu kan jag säga att friskhet känns rätt avlägset.
