Har jag berättat om min lilla fotbollscomeback? ;) Efter att ha läääängtat efter den roligaste träningen jag vet var jag tvungen att ge det ett försök. "Man behöver ju inte vara med på allt" sa jag till Morgan innan jag åkte, vi visste båda att det ju är en total lögn när man väl står där. :) Men ja, det gick faktiskt bra. Träben utan dess like förstås, jag pensionerade ju mig för fem år sen och har knappt rört en boll sen dess. Men knä och rygg kändes över förväntan. Och huvudet kändes bäst av allt. Som jag har saknat lagidrott och som jag behöver det. Inte bara för träningen utan minst lika mycket för snacket i omklädningsrummet och allt runt omkring. Det var som att komma hem och landa. Fint.
Nu har det ju hittills bara blivit en träning på grund av träningsförbud efter koniseringen. Men jag längtar redan till nästa vecka när jag får snöra på pjucksen igen. :)
Idag har jag och kidsen haft en extremt ledig dag. Det behövs det också ibland, inte minst efter en sittsovarnatt med snorig liten. Han var frisk när han la sig igår och dunderförkyld några timmar senare. Oh well. Så idag har vi bara varit hemma. Bakat, lekt, vilat middag alla tre, plockat pinnar, blåst bubblor och så där. Och imorse bokade jag äntligen in oss på rskilda pensionat i augusti. Astrid Lindgrens värld ska få sig ett besök och även lite omgivningen runt omkring tänkte vi. Längtar redan. :) Så ja, vilken bra dag det varit. Heja!
