Huvudsaken
Kategori: Diverse
Jag har ju ändå varit rätt så förskonad från graviditetskrämpor både med Agnes i magen och nu med karatekid. Lite ont i ryggen och trötthet är ju sådant som ingår och räknas knappt till krämpor i min värld.
Men så i tisdags började jag plötsligt må helkonstigt. Började se suddigt, dubbelt och kände mig allmänt yr. Började höra alla ljud lite avlägset och det kändes som att jag befann mig inne i en fluffig bubbla. Fick ont i huvudet och fingrarna domnade av en efter en. Otroligt obehagligt. Jag vågade inte direkt sätta mig i bilen med den snurriga skallen, så Morgan och Agnes som varit hemma och kurerat förkylning fick komma och hämta mig. Vi tog oss en tur till doktorn. Just när man faktiskt bär på en människa till så känns det extra angeläget att kolla upp vad som händer.
Det blev en runda till förlossningen, ta alla möjliga prover, lyssna på bebisen och göra några rafflande neurologiska tester. Alla tester och prover var bra. Hjärtljuden på karatekid lät hur bra som helst. Så efter några timmar fick jag och min huvudvärk åka hem. Dock med jobb- och datorförbud tills dess att huvudvärken försvunnit. Jag sov mer eller mindre i två dagar och i torsdags började jag så smått känna mig som vanligt igen. Ingen huvudvärk även utan Alvedon, fast lite tung i huvudet och otroligt trött.
Men nu är jag igång igen, känner dock av huvudet litegrann efter för lång stund framför datorn. Så jag försöker ta det lite extra lugnt, tar små mikropauser och så där. Någon migrän, som var det läkaren gissade på till slut, har jag verkligen inte lust att skaffa mig.
