Förra veckan fick vi oavgjort. Det kändes nästan som en seger.
Idag fick vi också oavgjort. Det känns så långt ifrån en seger man kan komma ungefär.
Antagligen mest på grund av att vi tappade en 3-1-ledning.
Och antagligen även till viss del på grund av att domaren måste ta på sig två av målen. Och hur kul är det.

Deras andra mål:
Domaren blåser frispark. Pekar att det är vår. Vi flyttar upp hela vårt lag och de andra backar hem. Precis när jag ska slå den så säger han "Nej, den var ju gul" Varpå de gula slår en snabb frispark och eftersom hela vårt lag är på deras planhalva var de hyfsat fria...Han måste ju för bövelen lära sig att peka rätt! Och kanske till och med låta frisparken gå om när han så tydligt är ute och cyklar.

Deras tredje mål:
Jag har fortfarande ont i armen efter att en människa visst hängde i den över halva planen. Så då är det för mig en liten gåta hur hon kan få frispark...Precis utanför straffområdet. Men det värsta av allt. När jag då står och skäller ut domaren efter noter, vad gör han. Nej nej, ingen varning inte. Han småler och blinkar med ena ögat...QUE?!

Man ska inte skylla på domaren jag vet.
Men idag är det baske mig befogat.

Nu ska jag vila och se om det går att bli sugen på rosa fest.
Ciao.