Vår lilla dotter är tydligen en riktig klätterapa. I söndags listade hon plötsligt ut hur hon skulle göra för att komma upp på fotpallen alldeles på egen hand. Så nu är det verkligen inte en lugn stund. Helst inte eftersom hon gärna vill krypa över till fåtöljen också, oavsett avstånd mellan pall och stol. Så pappan rapporterade ett blått öra som resultat av klättrandet och trillandet. Det är visst bara början det här. :)



Agnes har just nu även ett hejdundrans humör. Det blir ju inte direkt bättre av frustrationen över att vi inte riktigt förstår vad hon menar heller. I alla fall inte så snabbt som hon vill.. :) Men en stark vilja är väl bra antar jag. Om än något påfrestande just nu.