Jag känner hur den försöker ta sig fram. Liksom tvinga sig ut. Men nej, jag tänker inte bli förkyld. Jag har inte tid att vara krasslig, inte ens nästan. Så det blir förnekelsevarianten all over again.

Det enda som är lite, lite svårt att förneka eftersom den gör så in i bubblans ont är förkylningsblåsan som tagit plats nästan nere i halsen. Det känns med andra ord som halsont, som strålar upp mot örat så att det lite känns som öroninflammation också. Visst låter det som en riktig höjdare?!

Men jag är ju inte på något vis, inte ens lite, ett fan av klagan. Så därför tänker jag istället med glädje se fram emot helgens härliga aktiviteter. Bio, kick-off och husrenovering. Himla härligt!

:)