"Ja, här ligger jag och duger"
Var på föreläsning med Elizabeth Gummesson i förra veckan. Otroooligt inspirerande och tankeväckande på så väldigt många vis. Titeln på föreläsningen var Good enough - vägen till ett mer levande liv. Prestationsånget, prioriteringar, sätta gränser, prestation vs person etc etc. Och så det lilla mantrat som fastnat som sten i huvudet, som dyker upp i huvudet varje morgon när jag vaknar "Ja, här ligger jag och duger". För utan att man har gjort ett endaste dyft, då innan dagen knappt har börjat, så duger man ju. Alldeles utmärkt bra duger vi, allilhopa.

Men det är lätt att glömma bort. Det är lätt att blanda ihop person och prestation. Det är extremt lätt att fastna i någon slags lång negativ suck där allt bara är jobbigt och alldeles för jäkligt.

Vi kan välja att ta ett djupt andetag istället för att sucka.
Vi kan bestämma oss för att hitta positivitet i det som händer istället.
Positivitet = energi = väldigt mycket roligare än alla suckar i världen.

Så det så.

:)