Vaknade imorse. Huvudvärken var äntligen borta. Såg fram emot en lugn och skön söndag. Säg den lycka som varar...

Mamma ringer. Polisen hade ringt henne. Ja, hjärtat i halsgropen här. Någon har tydligen slagit sönder bakrutan på min bil. Helvetes jävla skit. Går ner och kollar. Ja, polisen ljuger ju inte. Sönderslagen ruta. Men inget är stulet. Man kan ju nästan tycka att de kan sno nåt när de ändå ska slå sönder.

Okej. Det blåser storm och molnen drar ihop sig. Jag måste täcka för hålet innan det börjar regna. Hämtar plast och försöker manövrera på det. Vantarna blåser iväg. Till slut står jag bara och skrattar eftersom det är helt omöjligt att få på plasten själv. Grannarna - räddarna i nöden - kommer ut och hjälper mig. Får jogga till Ica och köpa tejp så att plasten kanske eventuellt sitter kvar en stund till.

Polisanmälan. Försäkringsbolag. Laga rutan.
Nej jag har inget bättre för mig än att laga bilen.
Bara för att några jävla idioter inte har något bättre för sig på lördagskvällen.

Vilken söndag.

Får man gå i ide nu och vakna till sommaren?